Något värdefullt.

Jag tror det börjar bli dags.
Dags att må bra.
Eller iaf att tillåta mig att må bra.
Konstigt nog känns det så svårt, jag "håller tillbax" för att typ inte må riktigt bra..
Det är som att jag vill må dåligt. ur sjukt det än låter!

Egentligen...varför skulle inte jag förtjäna att må bra?
Det låter t.o.m nästan sjukt när jag skriver det. Självklart ska alla få må bra, inklusive jag.

Min depression har blivit ganska mycket bättre efter utskrivningen!
Efter mycket olika mediciner och mycket om o men verkar det som att det funkar hyffsat nu medicinmässigt. Hade gärna höjd dosen på min antidepp men tyvärr så har jag redan maxdos!! hmm..
jag har knappt några självmordstankar längre. Vilket känns skönt. Självklart mår man sämre vissa dagar men så är det ju för alla. Man kan inte alltid ha bra dagar. För om man alltid hade haft bara "bra dagar" så hade man aldrig vetat hur det var att må riktigt bra! För att veta det måste man ju uppleva även det dåliga.
O man klarar av mer än vad man tror. Det mesta går att ta sig igenom. Bara man inte GER UPP!
Självmord är tyvärr aldrig en bra lösning!
Det är då man har förlorat. Förlorat livet!

O egentligen, om man tillåter sig att må bra, så är livet faktiskt det underbaraste som finns.