NY BLOGG

Ville bara informera om att jag har ny blogg!!
Ni hittar den på http://regnblomma.blogg.se


på återseende <3 Kram

O efter lördag kommer tyvärr söndag, imorgon då alltså.
Idag har jag under kvällen varit med M <3. Upptäckte innan jag skulle träffa hennes att mina splitternya skor från skopunkten OXÅ var trasiga, för andra gången! :/
Men iaf...Vi hyrde en film, från skaparna av Saw. Den var ganska bra, rätt äcklig :P Tyckte iaf M :)som blundade mestadels av tiden..

Jag har även idag, ätit en massa godis osv..Finner inte ens ord för det.
Men jag ska träna imon igen, så förhoppningsvis lägger sig ångesten lite då o jag kanske kan hålla mig borta från överätningen åtminstone imorgon.

Nu är det snart sovdags, puss

efter fredag kommer lördag..

Tillåt mig att vara en aning irriterad. Jag har en granne som hör dåligt o ser på tv på högsta volym. Samtidigt som grannarna på andra sidan av oss igår höll på att flytta, och några andra flytta in, detta höll dom på med från 12.00 på förmiddan till 23.30 på kvällen!! sådär sent kan man väl inte hålla på att väsnas o flytta grejer?? Iaf idag så kom en kille o ringde på o fråga om det var vi som höll på att flytta, så han var nog oxå lite irriterad misstänker jag :) hehe.
Igår var annars en lugn fredag. Jag o dennis såg litegrann på film men jag tröttnade ganska snabbt. Jag var även o tränade o köpte en massa godis, som jag iofs ångrar idag. Sen tittade vi på Idol, o jag är fortfarande iriiterad för att Evelina åkte ut, baaaaaaaajs.
Idag ska jag träna, igen. Sen träffa M lite senare, se på film eller gå på bio, mys mys :)
Det går fortfarande skiiiit emd maten men jag ska inte babbla om det idag :P

Jag orkar inte. Fucking jävla ätstörningsskit.
FÖRSVINN!!!

Jag hetsäter varje dag, kanske inte enorma mängder, men ändåå..
Faan oxåå...känner mig totalt misslyckad som inte ens klarar av en så simpel grej som att sköta maten.




Förresten! Har jag ngra läsare överhuvudtaget??
Ni kan väl skriva en liten kommentar, ni som läser, så jag vet :)
Skulle göra mig glad..

fukk.
Jag hetsäter hela tiden numera. Det är hemskt, jag skäms över det o känner mig, om möjligt ännu fetare. Jag vet att jag bara klagar på mina problem hela tiden, o inte gör ngt åt situationen istället.
Men i vissa fall är det inte så lättt. Då krävs även viljan, som ju faktiskt är det viktigaste i t.ex. ett sånt här fall. Jag har inte viljan, inte längre. Jag har bara viljan att gå ner mer i vikt. kan ngn ge mig viljan, eller måste jag hitta den själv? Kan inte ngn bara leda in mig på rätt spår o hjälpa mig en bit på vägen i kampen att hitta det viktigaste av allt. Viljan.
Men men jag har väl mig själv att skylla, som knappt tar emot hjälp när det gäller detta o inte ens tar mig själv o kragen..

Jag orkar bara inte med detta meeeeer...


Försökte spela gitarr igår. Det är sjukt svårt i början, speciellt när man lär sig själv. O man får ont i fingrarna, fastän det är nylonsträngar. Det är jättesvårt att ens vara i närheten av att spela ngn låt. Men jag är på god väg känner jag nu :) det får ta den tid det tar, jag har all tid i världen! :D

Nu ska jag duscha. Sen ska jag plocka i ordning lite, se till att komma iväg o träna senare m.m.

Ibland vill man bara somna in

Jag vet inte om idag är en sådan dag.
Men idag går jag nästan sönder av oro.
Om ngn ens nämner en sjukdom eller ett symptom för mig, inbillar/intalar jag mig att jag är drabbad x 10. Idag nämnde ngn en slags sjukdom, somatisk, som jag inte har, enligt alla prover som tagits. MEN i min hjärna leker fortfarande denna sjukdom o det börjar kännas som jag har den. Jaaa jag är faktiskt hypokondrisk!
Just nu ältar jag detta så mkt att jag har extrem spänningshuvudvärk och måste snart ta en lugnande!

Idag var jag hos sjukgymnasten. Jag fick ångest där, som vanligt, eftersom det handlar om kroppskännedom, dvs KÄNNA sin/MIN kropp. Det gör att jag drabbas av ångest o skakar som ett asplöv. Så mkt att vi knappt kan fortsätta, utan jag behöver en "paus". Så istället fick jag Bollmassage, det var veeeeeeeeerkligt underbart!! En taggig boll rullas över kroppen och utmed sidorna, för att man ska känna sin kropp o känna hur det faktiskt känns.

Efter detta skulle jag ha tränat Aerobic Dance, men istället fikade jag o E o babblade en himla himla masssa. tihiiiiiiiiiiiiii!

Nu ska jag se på tv tror jag..
Fy fan va minh kropp mår.............

Jag tror jag lider av ngn kronsik trötthet. Det har iaf kännts så de senaste dagarna. Jag har egentligen inte gjort ngnting alls ansträngande, sen är jag sååån sjukt trött att jag knappt klarar o resa mig ur sänger vid 12.00 :S Jag tar inte heller ngn sömnmedicin somj gör mig trött, sså det kan omöjligt vara det! fattar inte...
jaja...
Igår var jag o tränade för första gången på länge. Har ju varit förkyld o så..O inte riktigt haft ngn lust heller. Jag tog modet till mig att ställa mig på vågen. O jag kan säga såhär...att när jag vaknade på morgonen kände jag mgi som en stor flodhäst! Efter all hetsätning dagen innan..
Men som sagt, jag vägde mig o såg till min stora förvåning att jag varken hade gått UPP i vikt eller stod STILLA, jag ahde gått ner!!! Hur är det möjligt? :S men jajaj, jag ska inte klaga :D Nu måste jag börja träna mer bara o få lite muskler :P

Igår kväll var jag o E på Ratatouille, myyyyysig film..<3

Jag orkar inte meeer!
Det går åt helvete med maten. Jag bara hetsäter eller överäter hela tiden.
Jag trodde detta var över? Men faaan heller...!! Det blir ju vad man gör det till, men jag KAN inte göra detta till ngt bra! För jag vet inte hur! jag vill inte ha hjälp heller, för jag är inte motiverad! O har inte varit det dom senaste 5 åren som jag haft ätstörningarna. Jag har iofs varit motiverad ett fåtal gånger, o då verkligen försökt. Men det har bara gått åt pepparn, antagligen för att min vilja att klara det inte är tillräkligt stark!
Detta enda jag är motiverad till är att få bort allt fett på min kropp o gå ner ner ner ner neeeeeeeer i vikt.
Men jag är just nu HELT säker på att jag snarare har gått UPP en massa i vikt. Hetsätit och inte tränat! Hur f-n ska jag gå ner dessa kilon igen? Imon ska jag visserligen träna..Men jag mår dåligt bara jag tänker på att träning också innebär vägning. Och vägning = ÅNGEST och sjuklig viktnojja. Ska jag verkligen utsätta mig för det?? Men jag mååååste träna...annars kommer jag aldrig tappa i vikt. Aldrig. Jag sitter här på mitt fläsk eller ligger i sängen och enda gången jag rör mig är när jag går ner till ICA o handlar godis osv..typ...

Idag har varit en jobbig dag. jag tog min medicin igår alldeles för sent, och eftersom denna medicin gör att man får "baksmälla" dagen efter måste jag ta den INNAN 8 på kvällen, vilket jag sällan lyckas med. Det resulterade så klart i att jag sovit hela dagen idag i princip. Förutom när jag gjorde min "syssla" och när jag såg på Tv. Undantag.
Dumma neuroleptika som jag måste äta.

Igår var det torsdag. Torsdagar för mig innebär oftast arbetsterapi och eventuellt träffa ngn vän. Jag träffade E. Vi fikade, jag drack smoothie. Mysigt.
På kvällen gick det dock utför..Jag vet inte idag om jag ska kalla det hetsätning, eller överätning. Gränsen där emellan är ganska oskarp och suddig.
Men iaf, det blev en kväll så jag okontrollerat vräkte i mig massa onyttigt. Självklart spydde jag inte, det gör jag inte längre! Istället fastnar väl allt fett på min kropp (jag vet att man inte blir smal av att spy!) och skrattar ett gott skratt åt hur misslyckad jag under kvällen varit. Sen fick jag en massa ont i magen och gick o lade mig. Sover numera utan sömntabletter, vilket för mig är ett framsteg.
Jag hatar verkligen att dygnet runt tänka på mat o vad jag inte ska äta. Sen spårar det alltid ur och jag vräker i mig en massa skit, inte mat, o får en massa ångest över det. jag är som en misslyckad anorektiker, det var så ngn sa till mgi en gång, med det menas inte att JAG är misslyckad utan bara att jag inte "klarar" av svälta mig och att jag inte "lever upp" till kriterierna för att ha anorexi.
Jag kompenserar inte heller, jag tränar knappt längre..Vilket innebär att jag väl antagligen inte har Bulimi. Ändå står det som en stor fet text på mina papper "Bulimia Nervosa". ta bort den stämpeln tack. jag är nog återigen ngt mitt emellan, UNS antagligen..

Snääällla ngn ta bort den här skiten från mig.
( O JA jag vet att den enda som kan ändra på det är jag själv!)

ni förstår inte.

Denna dag har varit okej. Dock lite deprimerande väder, men vad gör väl det när man redan är deprimerad?! Jag tror dock att jag har tagit mig upp ur det svarta hålet en liten liten bit iallfall. För som läkarna kallade det förrut så var jag i en djup depression...

Jag blir både irriterad och ledsen, när jag får skit för hur jag mår. När folk anklagar mig för att jag är sjuk! Okej jag ÄR sjuk. Det är inget som jag tycker är kul precis. Ni som tror att jag tycker så, ni vet inte hur det är att må dåligt. Ni vet ingenting! För då kläcker man inte ur sig sådana dumma kommentarer.
Jag hatar folk som sviker, när det är sådana man tycker om. O jag har en tendens att alltid hamna "offer" för svek från mina nära.
Jag orkar inte med det mer....


Äsch nu orkar jag inte skriva emr..
tjing!

helgen

Det har verkligen varit en spännande helg.
I fredags hände väl inte så värst mycket, var bara hemma med älsklingen och så <3
men igår hade jag o E bestämt oss för att gå ut, vi hade köpt biljetter till en fest på X. Det dröjde ett tag innan vi kom iväg dit dock, det var ju egentligen meningen att vi skulle dit o äta buffé o kolla på fotboll. men vi blev som sagt sena o det var sådääär kul där. Vi bestämde oss för en tur till X istället, gayklubben, eller nej, jag skulle inte ens vilja kalla det klubb. Men kanske stan´s gayhäng lixom. Men dock en del äckel oxå. Nu menar jag inte att jag har ngt emot homosexuella, inte alls. Jag menar bara att äckliga typer finns det gott om, överallt. Vi var där i några timmar, dansade o hade det rätt skoj!
Men då började dom dumma demonerna smyga sig på. baknade för fullt i mitt huvud o skrek åt mig att göra ngt dumt.
man ska aldrig dricka alkohol när man tar mediciner, speciellt inte så mkt och så starka mediciner som jag tar! Det kan ge en riktigt sne-fylla. O det gjorde det igår, på slutet iaf.
jag fick massvis med självmordstankar. Och tänkte "nu gör jag det".
Meeeeeen, jag somnade jämte D innan jag hann göra ngt! O tur var väl det, eller kanske inte?

Idag har det varit myyyyys, älsklingen bjöd mig på bio; Stardust, en riktigt bra och fin, mysig film. Se den!!
Sen var det hem o kolla på Andra Avenyn <3 som jag förövrigt ska få en statistroll i om allt går som det ska ;) man har väl kontakter...........

Puss

kära läsare...

Okej. Dags att börja blogga igeeen. Var ju ett tag sen nu.
Idag har varit en härlig höstdag. Jag o D var ute o promenerade o jag fottograferade lite inför mitt lilla projekt i Arbetsterapin, med temat; höst. Blev en del härliga bilder, man får ju passa på medan det inte regnar, för en gångs skull :)
Efter den ganska långa promenaden gick vi till Café Cava som ligger vid Linné. Där åt jag(tro d e eller) världens godaste mexiakanska pirog med grönsaker. Till efterrätt beställde vi den godaste kladdkakan eveeeeeeeer med massa grädde till o D beställde nöt och kola-paj med vaniljglass, såååå jäääävla sjukt gott, men lite för gott, och sött...kändes som jag skulle spy efteråt. men det var det värt!
Efter detta lilla kalaset drog vi en sväng till Emmaus och Myrorna. Efter det till 4-Gott o handla massa godis o dricka inför kvällen och Idol :) Inte för att man var speciellt sugen på godis då, emn ändå..

Imorgon ska jag o E ut på ett ställe som en killkompis till henne har hyrt, se på fotboll(?) festa o äta(?????) myyyyyyyyyyyyyyys <3
Sånnna småå småå stunder förlänger och förgyller livet.


/ J

Något värdefullt.

Jag tror det börjar bli dags.
Dags att må bra.
Eller iaf att tillåta mig att må bra.
Konstigt nog känns det så svårt, jag "håller tillbax" för att typ inte må riktigt bra..
Det är som att jag vill må dåligt. ur sjukt det än låter!

Egentligen...varför skulle inte jag förtjäna att må bra?
Det låter t.o.m nästan sjukt när jag skriver det. Självklart ska alla få må bra, inklusive jag.

Min depression har blivit ganska mycket bättre efter utskrivningen!
Efter mycket olika mediciner och mycket om o men verkar det som att det funkar hyffsat nu medicinmässigt. Hade gärna höjd dosen på min antidepp men tyvärr så har jag redan maxdos!! hmm..
jag har knappt några självmordstankar längre. Vilket känns skönt. Självklart mår man sämre vissa dagar men så är det ju för alla. Man kan inte alltid ha bra dagar. För om man alltid hade haft bara "bra dagar" så hade man aldrig vetat hur det var att må riktigt bra! För att veta det måste man ju uppleva även det dåliga.
O man klarar av mer än vad man tror. Det mesta går att ta sig igenom. Bara man inte GER UPP!
Självmord är tyvärr aldrig en bra lösning!
Det är då man har förlorat. Förlorat livet!

O egentligen, om man tillåter sig att må bra, så är livet faktiskt det underbaraste som finns.

frossat för mkt.

Godkväll.
Den här helgen har faktiskt varit helt okej.
Förutom att jag ätit alldeles för mkt godis etc och förutom att jag var tvungen att ta D till akuten i fredagskväll! han hade fått ngn allergisk reaktion o kunde knappt andas. Jag var väldigt orolig. Så vi fick åka in akut o D fick dricka kortison. Sen gick det så smånigom över.
Igår åkte vi till D´s föräldrar. Vi åt god mat men det blev för mkt godis o glass tyvärr.
Dessutom åt jag en massa godis och 2 paket kakor på fredagen, sen på torsdagen var det kanelbullar och godis med M.
Usch, jag har säkert gått upp massvis i vikt för jag har verkligen frossat i allt som kallas onyttigt.
Har inte kunnat träna på ngra dagar heller. Har ett virus i kroppen så har ingen ork alls när jag försöker träna, mår bara illa o får ont i kroppen o huvudet o halsen. Om det inte vore för detta skulle jag ha gått på Friskis danspass idag, men nej. Istället får jag sitta hemma o känna hur fettet väller över och hur fet jag är!!! O jaaa, jag är faktiskt fet på riktigt.
Ikväll är det massa Tv; sjukhuset, dokumentär om abort, mord i sinnet, o sen blir det förmodligen film, antingen Rainman eller Woodsman :) Hmm! roligt det lät..:)

Idag åkte jag o älsklingen in till stan o fikade på Condeco dessutom, då blev det en stor muffins där, en kaffe mocha och äpplekaka med vanlijsås som vi delade på. med andra ord, en massa socker o fett som frodas i min kropp..Men men, huvudsaken är väl att jag inte spyr upp det iaf!
I veckan återgår jag till det normala igen.
Vågen kommer ju typ visa 10 kg+ imon. Uäääh äckligt. Jag vet att man ska unna sig saker på helgerna men är man såpass stor som mig så behövs inte det. Jag VAR smal för ngt år sedan, jag låg på undervikt enligt BMI, men nu...nu är jag låååååååååååååågt därifrån, så långt jag kan komma! usch, hatar det hatar min kropp!!!

Imon ska jag förmodligen iväg o träna, sen ska jag köpa färger och penslar eftersom jag o min kurator kommit överrens om att det är bättre att jag målar istället för att göra "dumma saker"..hmm...I agree.

Pösss

Kommentarer uppskattas enormt mycket :)

jag är trött på allt som har med krav att göra.

När man är sysslolös blir det att man tänker, alldeles för mycket.
Just nu är det bara en sak som kretsar i mitt huvud "jag mår inte dåligt, jag bara inbillar mig!". kan man inbilla sig att man mår dåligt? Jag tror att jag isåfall har gjort det, eller så överdramatiserar jag bara. Jag mår ju bättre än när jag var inlåst på avdelningen. Men mår jag verkligen bra för det?
Allt är nog bara inbillning, jag är lika frisk som alla andra människor. Allt är och har bara varit en bluff, eller?
Jag har i uppgift att fylla i en stämningslägesdagbok. Mitt stämningsläge har då aldrig ens legat på normalt, eller jo, dagen då jag blev utskriven. men iaf så har det aldrig ens varit i närheten av förhöjt. Då menar jag "vanligt" förhöjt och inte förhöjt som i manisk.
Jag ligger alltid under "normalgränsen", lindrig, måttlig eller svår. För det mesta kan jag bemästra min egen ångest o depression någorlunda som tur är.
men samtidigt funderar jag..Vad vore jag utan mina sjukdomar?? Det känns som att jag inte vore någon då, de har lixom blivit en del av mig. Sjukt att det ska vara så. man ska lära sig leva MED sjukdomen, inte FÖR den. Just nu är jag fast i dens makt. Det är då jag blir som svagast.
Jag intalar mig hela tiden själv att jag mår inte alls dåligt jag bara överreagerar. Men om jag tänker så, så känns det ju som att något verkligen inte står helt rätt till. Är det mig det är fel på? Eller är det detta samhälle vi lever i idag som påverkar. Är det inte okej att må dåligt?
Man har ständigt kraven på sig att man måste arbeta. Arbeta är väl inte allt? Hälsan måste ju betyda mer!?
I detta samhälle ska man vara "frisk" och klistra på ett leende och gå till jobbet varje dag och låtsas som att allt är bra, men på insidan gråter man. Det är inte bra att skjuta undan problemen och sina egna känslor, det är då det tillslut svämmar över och så mår man piss sen.
Nej, man måste ta sig tid att tänka mer på sig själv. Man ska inte ha alla krav pressandes i nacken, utan man ska göra allt i sin takt. Man ska inte som sjukskriven behöva känna pressen på sig att börja jobba, eller jo på ett sätt, men varföööör är det såå viktigt att börja jobba? Är det kanske det man mår bäst av? Eller blir det bara att man döljer sina problem och fyller ut problemen med en sysselsättning??? Nej jag är emot detta. Hälsan är viktigast så är det bara. Man ska tänka mer på sig själv och sina känslor och målsättningar. Annars funkar inget i slutändan.

hej jag har ett liv..

ytterliggare en dag till har passerat.
Idag gick jag upp tidigt för att åka till kurator+ sjukgymnast. I love them <3
Sedan handlade jag lite frallor, min drog, o åkte hem..o sov..Sen drog jag mig iväg till träningen, ett skiiitsvårt Aerobic Dance-pass, hängde inte med alls.
Hädanefter får jag "bara" träna 3 ggr/vecka MAX, det kom jag o sjukgymnasten överrens om eftersom att jag gör det tvångsmässigt annars!
Har nyss sett på Idol. Nu är det nog filmkväll som följer. Beck <3
Har ätit en massa massa klubbor, borde inte äta sådant. usch. Det förstör min kropp genom att omvandlas till äckelfett..bläääe!
Imon bitti ska jag till läkaren, hoppas hoppas det går bra. Hoppas att hon förstår mig! men efetrsom det är en av läkarna jag hade på avdelningen så "känner" jag henne någorlunda iaf, vilket är..bra..
Imon kväll ska jag träna igen..då får det bli sista gången den här veckan, USCH, gillar det inte!!!

har såå ont i min visdomstand så det känns som jag ska gå sönder. En outhärdlig smärta..fyy..
Hoppas det går över snart...


Aaawh jag gjorde det, IGEN! jag får inte får inte får inte..Men jag MÅSTE...djhwbijwebicnwiendciqweudnsixdlqKWMDOXASMKCW#v##fbjRLRSKPW

solen värmer mig

Idag har faktiskt varit en riktigt mysig dag.
Det var underbart väder för en gångs skull, dock lite kallt..Men jag o D tog oss en lång promenad på 3 timmar. Vi stannade till i Slottskogen o klappade getter o grisar,bland alla barn. Haha.
Sedan gick vi till det lilla fiket Solterassen i Slottskogen och åt kyckling i pitabröd med Mangosås. Detta var inte så gott! Eller så var det för att vi inte var ett dugg hungriga.
Vi promerade sedan till älsklingsgodisaffären o jag köpte en massa klubbor, klubbmissbrukare som jag är :)
Sedan promenerade vi mot Linné och Järntorget o tittade i lite mysiga affärer..Sedan var vi trötta i benen så då tog vi bussen hemåt.
Väl hemma blev det Tv-kväll för mig med Topmodel och Nyberg Törngren. Underbaaaara program båda två.
Imon ska jag upp "tidigt", ska till sjukgymn. och kurator.

Sleep tight.

Helg.
Idag har jag faktiskt träffat E, som var hemma över helgen. Egentligen skulle vi ha träffats nu på kvällen med, men det blev lite konflikt så det blev tyvärr inte så. Får hoppas på att hon kommer hem snart igen. Uppskattar verkligen då hon är hemma.
Idag har jag mått upp och ner, mest dåligt..har dessutom, som vanligt, varit extremt trött! vet inte varför, men kanske sover jag för mycket? hmm.
Jag o älsklingen gick ner o köpte massa gott att äta nu till kvällen till Eurovision Dance Contest. Myyys!
Sen ska vi se klart Sleepers.
Imon är det tvättid och sen ska jag ev träna eller göra ngt annat vettigt. Får se vad jag känner för. Är rädd att jag har virus i kroppen..

Nu ska jag fortsätta vara med Pälskiii!

Nu har S och A åkt hem.
Tillbax till den tråkiga vardagen igen tyvärr. Det suger.
Men vi har haft det riktigt roligt men lite crazy.
Igår var vi ute, jag mådde först piss o trodde aldrig jag skulle palla med en social kväll med människor, sprit o fest. men det gjorde jag, ändå. Efter lite alkohol mådde jag genast bättre,vilket var skönt..
Vi drog oss till Rockbaren, det dröjde en stund innan vi ens tog oss in, träffa massa folk osv innan..
När vi kom in var jag så full att jag såg dubbelt.
Vi hade riktigt kul iaf o det hände massa roliga grejer!!!
Jag spydde typ hela kvällen o morgonen. men vill man ha kul får man..lida pin, eller nåt.

Nu ska jag snart sova, tandläkaren imon. Blääk.

my love.

Iiiiiih.
idag kommer mina älsklingar hit!! har längtat så..
Sov ju själv inatt o det gick faktiskt riktigt bra. Tog sömnmedicinen redan vid åtta för att lättare kunna somna..Någon timme senare var jag sjukt trött o somnade nästan sittandes i soffan. Men jag väntade ju bara på att D skulle ringa så ville inte gå o lägga mig än. Väntade i 1,5 timme till, men han ringde inte. jag blev orolig, men somnade o drömde massa mardrömmar.. När jag vaknade tittade jag på min telefon o han hade fortfarande inte ringt! orolig.
Men nu så för en stund sen ringde min älskling :D jag blev glad o lättad, han hade bara inte haft sändning där uppe i fjällen :P han är nämligen o vandrar med klassen..tråkigt värre..

Nu ska jag nog återgå till min städning..det måste ju vara fint när man får finfrämmat :)

Puss

Ensamhet

Idag var jag hos sjukgymnasten , vi gick igenom en massa kroppsliga övningar jag fick göra för hon vill kolla hur spänd jag är osv..Jag skakade som fan hela tiden o var helt stel. Hon såg hur mycket jag darrade..det var lite pinsamt men det var inte det värsta....

Sen sa hon - Nu ska vi stå framför den stora spegeln lite..
Hon tittade på mig - Tycker du det är jobbigt??
- Mm jag hatar att se mig själv i spegeln förklarade jag.
Hon bad mig ta av mig min kofta o då när jag såg mig själv i spegeln gick det upp ett ljus för mig. FY FAN VA FET JAG HAR BLIVIT. Jag är inte alls nöjd med vad jag såg o skulle önska att jag gick ner en massa till min vikt som jag ALLTID haft innan. jag trivs inte i min kropp som det är nu o hoppas på att jag slipper allt som har med speglar att göra i fortsättningen för det var det värsta jag sett.
Nu förstår jag varför alla kollar på mig...jag är ful fet o äcklig. That´s it.
Nu är det dags att göra något åt saken..



Sitter här o fryser. Det regnar såå mycket ute. Orkade inte åka o träna idag. kanske imon, men tror inte det, får se! D är bortrest denna veckan så A och S ska ju komma. Ska bli jättemysigt faktiskt att ha lite besök. dock har jag ganska mycket denna veckan såsom arbetsterapi, kurator, tandläkare. Men det löser sig alltid. Sen till helgen så kommer E hem på visit, så då ska jag vara hos henne över helgen. Saknar så mycket.. Mår hyffsat okej idag. Vädret är väl inte det bästa o jag e ganska så pank..men men vad ska man göra!? Jag ska nog sluta tycka synd om mig själv nu.

Deppig as hell!!!

Ååh idag är jag såå deppig.
Hösten har typ kommit o det gör mig ännu deppigare.
Tänker på massa jobbiga saker oxå...
Imon ska jag till sjukgymnasten, sen kanske jag tränar.
Men har redan tränat 4 dagar denna veckan så det kanske blir lite mycket..får se.

hoppas nu att S och A kommer hit på tisdag <3<3 gillar dooom.

Nu ska jag se klart beck, sen blir d nog sova..
pusss eller nått..

Utan dig, vore jag någon..

Varför ska det vara såå svårt att släppa den här jävla ätstörningen o bara lämna allt bakom sig? Jag kan inte släppa den, som så många andra säger "den är ju en del av mig". vad vore jag utan ätstörningen? förmodligen så vore jag en aning friskare än vad jag är idag..men jag är inte beredd att släppa det, inte än.
Jag har mindre problem med maten nu, än någonsin. Men så känner jag ju iofs en tomhet som inte fanns där när jag var sjukare. Eller är den bara en känsla av lättnad kanske??
Jag är sååå trött på allt som har med Anorexi och Bulimi att göra, skiten borde utrotas. Kan inte alla bara bli friska från dessa sjukdomar? Det är så dumt att dom ens finns.
Hur fan hamnade jag i denna dumma skit överhuvudtaget? Joo jag har svaret. För jag hade en såå "underbaaar" pojkvän som kontrollerade allt jag gjorde varje jävla dag! När det sedan tog slut tog mitt liv en ny vändning o jag blev tvungen att börja kontrollera mig själv o vad jag stoppade i mig. O så är det, än idag, 5 år(!!!!!!!!!!!!!!) senare.
Att en annan människa ska förstöra så mycket av ens liv. Tack vare "honom" har jag en personlighetstörning nu, jättekul. Om det är någon som har en störning så är det ju han! o störd är han oxå dessutom.

Det är inte ofta jag önskar någon människa detta..
Men snääääälllla kan inte fanskapet bara DÖ??
Eller neeeej vad säger jag? DÖ är alldeles för skonsamt.
Han ska kastreras och torteras resten av sitt liv som ett stort jävla TACK för all misshandel, alla gånger han rörde vid mig o gjorde det värsta någon kan göra, för att han gjorde mig till den jag är idag.
Pga honom, är jag, INGEN.

fredagsmys på vårt vis

Okeej.
Igår var det Fredag o jag hade egentligen ingenting att göra förräns D kom hem.
Då bestämde vi oss för att promenera till min favvo-godisaffär. På vägen blev jag sååå törstig, så vi bestämde oss för att köpa en dricka och sedan spela minigolf. Under de 4 år som jag o d varit tillsammans har vi då aldrig spelat minigolf, så det var på tiden. Det var jättemysigt, dock förlorade jag stort! (oväntat?)
Sedan promenerade vi vidare och köpte candy. På vägen hem ringde jag Sabina <3 vi pratade i 45 min! Efter det gjorde jag o D iordning varma mackor, som var mums, dock råkade jag dränka dom i alldeles för mycket ost!!! Bläää.

Idag är det lördag.
Jag piffade till min blogg lite igår. Idag ska jag nog piffa till hemmet lite :)
Det kan behövas.

Puss så länge

tråkigt att vara sjuk

Jag har kommit på att det faktiskt är riktigt riktigt tråkigt att vara sjukskriven. Man måste typ va frisk för att orka va sjuk. Jag kom på mig själv igår efter att jag varit hos Arbetsterapeuten. Jag fick fylla i som ett schema på vad jag gör på dagarna.
Men efter jag gjort det så insåg jag..Att visst ibland träffar jag vänner på dagarna, ofta tränar jag på eftermiddagarna, men sitter vid datorn, ja det gör jag på tok mer än vad jag erkände..Dessutom sover jag numera bort större delen av dagarna! Hmm...det känns dessutom som jag tappat konstakten med mina vänner..allt lixom bara rinner ut i sanden. Det är väl ingen som orkar med mig som bara mår dåligt hela tiden. Fast det är klart, orkar dom inte med mig är det inga riktiga vänner. Ibland känner jag mig bara som en i mängden.

Idag är det fredag. vad gör alla andra då? Festar? jag kan inte göra det för jag har ingen att festa med. Fast jag vet ändå inte om jag hade velat..
Jag kommer väl anatgligen bara sitta hemma o se på film, som vaaanligt..Varför detta tråkiga liv för? Men men, det går i perioder o upp och ner och vissa stunder kan jag faktiskt ha det riktigt kul trots allt.
Jag måste iaf ringa Sabina idag, det måste jag göra. Har lovat henne o vill ju visa att jag verkligen bryr mig. Men det är svårt när hon är så långt borta bara. Skulle vilja vara nära o stötta o trösta. men nu är det inte så, så det minsta jag kan göra är väl att ringa!

Igår var jag o tränade Core, det är verkligen ett härligt pass o man slipper använda sig så mycket av kondition, det tycker jag är skönt även om jag skulle behöva träna upp konditionen en hel del. Efter passet när jag kom hem fick jag ont i halsen o det kändes verkligen som att jag skulle bli sjuk..Nu idag är det betydligt bättre. Men mina virus jag drar på mig har en tendens att ligga i kroppen o lura tills de hittar något lämpligt (inte för mig!!!!!) tillfälle att bryta ut! O det har en tendens att alltid vara när jag ska göra något speciellt..Grr..
Men jag är glad att jag inte är sjuk ofta längre. Innan hade jag feber varannan vecka ungefär o vissa kvällar kunde jag ha feber som sedan gick över, dessutom fick jag hög feber o låg sjuk länge. Fast detta var nog oxå iofs under min praktik på förskola, där barn har en tendens att gå runt och snora.
ÅÅh jag saknar verkligen att jobba med barn, jag trodde att wiiie nu kan jag börja jobba inom förskola, snart efter utbildningen, men aj så fel jag kunde ha! Under utbildningen rasade allt och mina problem kom i kapp mig och flåsade mig i nacken. Dom jagar mig fortfarande o jag har svårt att fly..jag önskar så att jag kunde bli frisk snart!! men samtidigt känner jag, att vad vore jag utan sjukdomarna?? Kan inte tänka mig hur det skulle vara utan allt. Förmodligen bättre men på något vis tomt. Hmm..Det tåls att tänka på, än lär jag väl inte tillfriskna! suck..

Blabla..nu ska jag göra något vettigt!

puss

mat träning ångest film

Oh jag är så äckligt mätt.
Har inte ätit pizza på år o dag så jag tänkte att idag var det dags. Jag åt 2/3 av den o nu vill jag bara typ..spy...eller spricka av mätthet. Suck..Jaja gjort är gjort, får jag försöka intala mig. men jag inser ju hur sjukt det är att sitta o dividera såhär över en inte ens hel pizza som dessutom redan ligger i magen..

Iaf, idag så var jag hos min arbetsterapeut för första gången. Vi pratade lite om rutiner, min sjukskrivnig, dygnsrytmen osv..jag tror jag överdrev lite kanske.. hmm..Men han verkar jättebra iaf. O jag ska få börja i en grupp, först en liten bildgrupp antagligen, jag vill helst börja med en mindre grupp för annanrs får jag panik. Men sen så ska jag eventuellt även arbeta en del med Foto! Jättekul faktiskt, ta bilder med min kamera o sen fixa lite i photoshop med det både där o hemma! Så det gäller att börja lära sig Photoshop ordentligt nu..hehe..
Jag hoppas iaf att detta kommer att hjälpa mig. Nu har jag mycket att gå på hos psyk i veckorna, men det är ju bra, mitt "schema" är ju inte direkt fullspäckat annars! haha.

Nä, nu ska jag nog se ngn film...har sett miljarder filmer nu de senaste o alla har faktiskt varit BRA för ovanlighetens skull.
har lite ont i halsen, har redan tränat 3 dar denna veckan, nu får det snart vara nog..Speciellt om jag börjar bli förkyld. Men d e ju självklart att jag ska bli sjuk när jag ska ha besök här...o inte av vem som helst heller <3 :)

Kuuuuuul att Bell e hemma igen !! <3<3<3

Pussssss

I´m going down again.....

Har nyss sett på film. En riktigt bra film.
Nu ska jag snart sova, imon ska jag upp till Arbetsterapeuten, är lite nervös.
Eller ganska mycket. Fast det kommer säkert att gå bra. Det blir vad man gör det till som jag brukar säga.
Förresten senaste nytt är att jag blivit klubboman. Jag äter klubbor, i massor!!
Alltså det är tvåsiffriga tal vi snackar om här. Haha. Stans bästaste godisaffär har en tendens att sälja mina favvoklubbor, eller numera min favvisar iaf..o jag KAN inte sluta äta dom. Sjukt jag vet!! Haha Dagens I-landsprobleme lelr ngt sådant..O ni tror att jag inte har ngt vettigare att skriva om.
Men tääänk så fel ni kan ha ;)

Jaja..

Jag är för tillfället jävligt rädd. Rädd att jag ska bli inlagd igen, för nu går allt utfööööör, återigen. Pallar inte dessa svängningar. Kan det inte gå uppåt uppåt uppåt istället?? Men nääh d e jag ju tydligen inte värd! Vad gör jag för fel för att förtjäna det här??
Min ångest har ökat, paniken med, får t.o.m panikångest när jag sover o får svårt att andas. usch nää, kan det inte bara gå mot ljusare tider en gång för allt. Snääälllllaaaa!


Puss på er mina fååååååå läsare ;)

when the dreams come true

Jag undrar om någon överhuvudtaget läser min blogg..
Ni som läser (om det nu är någon..) Kan väl skriva en kommentar så jag vet vilka ni är :)
Tack på förhand :P

Japp, idag ska jag egentligen träffa M <3 men har inte riktigt fått tag på henne tyvärr.
Om jag inte träffar henne blir det väl att sitta här i min ensamhet o göra som vanligt, ingenting.
D är i skolan idag..Jag borde städa, men orkar inte. Har bara lust att sova sova sova. För att slippa tänka, slippa va vaken o se på allt det tragiska.
ursäkta om jag bara får det att verka som att det är sååå synd om mig. Det är det inte. Inte överhuvudtaget. Jag är väl bara en i mängden, precis som alla andra. Att jag mår dåligt har egentligen ingen som helst betydelse. För jag är bara jag, alltså någon som varken märks syns eller hörs. För jag vågar aldrig göra mig hörd.
isch vad flummigt detta blev..

Jag drömmer om konstiga saker på nätterna. Saker som hänt, men oxå saker som inte hänt, än.
Det är nog ett sätt för mig att bearbeta allt det onda som gömmer sig på insidan, som jag inte vill släppa ut. men en dag måste jag släppa ut det. jag måste. För annars kommer jag vara fast i detta, för evigt. O det är ingenting jag vill precis.

Nej nu ska jag nog ta mig en tupplur :)

Love ya, ni vet vilka ni är

höst på insidan.

usch usch usch.
Jag känner mig inte omtyckt alls.
Jag känner mig ensamast i världen.
Nu kommer hösten snart, o jag lääääääängtar faktiskt.
O vet ni varför? För att hösten symboliserar hur det känns för mig på insidan.
Stormigt, löv som faller, regn regn regn...kyla..
Jag har aldrig gillat hösten tidigare, men nu tycker jag att det dels är mysigt men oxå på ngt sätt så kan jag identifiera mig med hösten, inombords.

För övrigt hände inte så mkt.
Jag längtar tills A kommer till mig, det är det enda ljusa jag har att se fram emot nu i denna trista trista vardag. Blä.

Jag är nämligen inte som alla andra. Jag jobbar inte. Jag sover bort dagarna. Jag har inte många vänner i närheten att umgås med. Alla är så långt borta. Min insida består av ångest ångest ångest, eller med finare ord en himlans massa känslor som inte får komma ut, o när bägaren ibland rinner över o känslorna pyser ut, det är då ångesten infinner sig.
Ångesten som förstör mitt liv och förgör mig.

Trasig

Jag orkar inteeeeee! Jag känner mig så sjukt fet på alla sätt. Men på ngt skumt vis vill jag inget hellre än äta äta äta en himla massa, som en tröst ungefär.. men näää..det ska jag inte. För då vinner dumhuvet till ätstörning. Grr. Han försöker bara lura mig att göra/inte göra saker som inte är jag. Stick o brinn säger jag bara!!! Åååh..

O så har E flyttat nu. Kan knappt fatta det, om ETT ÅR kommer hon tillbaka..Hur ska jag klara mig? Detta känns så jävla tungt.. men jag har tagit mig igenom värre saker än detta så..
Varför ska mina vänner vara så långt ifrån för??

Jag har ingen ork, till någonting.
Please, kill me.



Du har förstört mitt liv..det är först nu jag börjar inse det.

ä t s t ö r d 4 e v e r

Maten har i princip alltid varit ett problem för mig.
Just nu vet jag inte var jag står längre!
När jag var inlagd fick jag diagnosen Bulimia nervosa. Nu är jag väl så långt från det som jag kan komma. Ska jag skratta eller gråta??
Jag känner bara att det är dags att ta "kontroll" igen. Orkar inte med att se min kropp bli fetare o fetare, o jaao så är det faktiskt. den blir det.
Jag hatar att svälta mig själv, jag hatar att spy o jag hatar att hetsäta. men vad ska man göra?
Jag får ju samtidigt en kick av det på ngt sätt. Jag ska börja träna mer oxå, det är ett måste om detta ska funka.

Jag hatar att göra detta, men jag måste....

d a d

Suck.
Hur kan du göra såhär emot mig?
Jag förstår inte. Du LOVADE mig att du skulle komma hit på din semester. Sen lovade du mig för 2 veckor sen att du skulle komma nästa vecka nu.
Vad händer? Jo du kommer inte.
Fy faaan, jag går inte på dina jävla lögner mer!! jag är trött på allt som har med dig att göra.
Du sviker mig bara, om och om igen.
När fan ska du inse? när fan ska du mogna? När fan ska du vakna upp o fatta hur mycket du skadar mig.

Jag har nu ångest ont i magen, deppig, o skadar mig själv.

Allt pga DIG.


Jag kommer aldrig förlåta dig. Det har du mitt ord på.

Why does it always rain on me?

Okeej..
Igår träffade jag först min M som jag saknat hur mkt som helst! det var underbart att äntligen ses.
Efter det blev det utgång med E. Vi förfestade hemma hos mig först as usual, sen bar det av till Park Lane. Vi pratade med en del på spårvagnen som hade varit på Way Out West. Åååhå varföööör köpte jag inte biljett dit?? dumma jag. Iaf så fick vi senare reda på att dessa tjejer bara var 14. Gissa om vi blev förvånade eftersom vi trodde att dom var minst 17!
Mesta delen av tiden på Park Lane låg jag halvdäckad i en soffa typ.
När vi sedan skulle hem och vandrade Avenyn ner träffade vi på en från Galenskaparna :) jag gav honom en blomma. han blev glad :) Sen fick jag en Crepes gratis som jag dessvärre tappade på marken mitt i all fylla.
Idag är jag TRÖTT! O ikväll blir det festa igen :D
Som det känns nu känns det inge vidare att dricka idag igen...men men..:)


Puss på er

soligt värre

Torsdag.
Vad ska jag säga? Som vilken dag som helst.
Förutom att min ångest har varit något lägre än vanligt o jag har mått bättre :)
Alltså, varföööör blir jag så lätt ovän med alla? Det måste ju vara MIG det är ngt allvarligt fel på.
Jag hakar upp mig på småsaker som stör mig o sen brister allt o slutar med ovänskap.
Jag orkar inte vara ovän med hela världen, men jag kan inte hjälpa att jag alltid känner svartsjuka o därför har svårt att glädja mig för andras skull. Hela tiden blir allt bara så himla fel.
Missförstånd hit o dit. O sen bråk. ÅÅh, det måste få ett slut. nu.

Idag har solen skinit, har knappt varit ute. Promenerade bara till apoteket förrut. hade dessutom fått en blåsa på foten så fick gå barfota hela biten. Det kallar jag sommarkänsla. Sen så tog jag på mig mina typ kortaste shorts så även mina celluliter fick känna på det friska vädret :) haha.
självdistans eller något.. :P

Nu sitter jag här, ovän med hela världen typ. Har precis ätit min egen specialetglass muums..
Jag o D ska snart se på film, Reign over me. Imon blir det systemet och förmodligen träffa M , myyss <3

Tjaao

Okej.
Den här dagen har psykiskt sätt varit väldigt väldigt jobbig.
Först var jag hos kuratorn, det kom upp en massa som först inte kändes det minsta jobbigt.
men ju mer jag tänker på det desto mer vill jag inte leva. typ.
Men hela tiden under de senaste 6 åren har jag stängt av mina känslor så mkt det bara går. Jag FÅR inte känna ngt, så är det bara! Jag vill såå gärna ändra på det. Men vad händer om jag skulle släppa fram alla känslor?? jag är rädd för vad som ska ske. O det GÅR inte att göra det fast att jag har försökt...
Hur mycket krävs egentligen från min sida för att jag ska bli frisk?? Orkar inte meeer...
Ska livet vara såhär svårt...?
Det frågar jag mig varje dag.

Sen så den senaste tiden har jag en tendens att träffa på folk från sjukhuset..
Från när jag vara inlagd. Både anställda och patienter. Känns måttligt jobbigt. För jag är sååå rädd att jag ska hamna där igen. På den dumma avdelningen, där allt bara känns ännu mörkare.
Fast innan jag blev inlagd förra gången hamnade jag först på en psykosavdelning (har ej psykos). Där var all personal underbart snälla. O när jag hade skadat mig för mkt fick dom titta till mig en gång i timmen. O jag hade eget rum o en i personalen kom in o lade ett täcke över mig..DÄR hade jag gärna stannat ngra dagar till.
Sen blev jag flyttad till min ordinarie avdelning. Där all personal bara var bajs typ, vissa stunder var bra o viss personal var underbara. Men usch..där vill jag aldrig hamna igen. Fast på ngt sätt är jag ändå glad att jag var inlagd eftersom jag träffade underbara människor där o då syftar jag framförallt på S och A <3<3 Ni är braaaaaaa! :)

Men eftersom det iaf går åt rätt håll kommer jag antagligen att få stanna här hemma :)
Vem vill ligga inne i en sjukhussäng hela sommaren (när det är såå fint väder....elller iiiintee!haha)

Nu ska jag ta en dusch o sen ska jag äta smörgås med salami och brie <3

Puss på er...

changing

Idag när jag på träningen, dök den onda hopplöshetskänslan ner över mig.
Jag tappade all min ork o blev en aning yr o kallsvettig.
Jag kände hur meningslöst allt verkligen är.
Jag började tänka på hur ensam jag känner mig. Det känns som att jag inte är omtyckt av någon eller behövs av någon. Jag vet ju att D älskar mig, men är det allt? Är han den enda?
Inte ens min egen pappa verkar så pigg på att ha med mig att göra. Jag har ju redan varit utan honom i 19 år, räcker inte det? Allt bara fortsätter in i en enda ond cirkel..som aldrig tar slut.
Det känns som jag inte har ngn, inte på riktigt. Just nu känner jag ingen kärlek från någon annan än D. vart tog all kärlek vägen? All den vänskap som tidigare fanns. Ingen ringer, ingen sms:ar, ingen gör ngt överhuvudtaget! är det bara jag som märker vad som håller på att hända?
Snääällllla försvinn inte ifrån mig! Jag behöver er som mest nu!

Jag vet inte om jag vill leva mer. Inte om allt ska vara som det är.



Jag behöver en förändring..

slut på det roliga.

Hej hopp,
Torsdag-söndag tillbringade jag i Stockholm med mammsen, trevligt värre :)
Mådde väldigt dåligt, men det gick upp och ner och vi gjorde en massa kul saker.
Ångrar inte att jag åkte utan tvärtom.
Nu är det tillbax till den tråkiga vardagen igen. Men äntligen lite sol iaf.
Har legat på stranden både idag o igår, underbart faktiskt.
Men imon går väl solen i moln igen :( Brukar vara så..

Jag är såå trött på vänner som bara är på låtsas.
Som egentligen inte finns där för en när man behöver det o annars oxå.
Så mycket falskhet. Jag får nästan ingenting tillbaka, fast att jag det senaste verkligen har försökt att ge så mkt. Men men, det är väl som med allt annat, vänner kommer o vänner går. De sanna kanske består?
Jag är trött på att bli lämnad ensam kvar!

Sen så är jag även otroligt trött på att ha en pappa som haft som hobby de närmaste 20 åren, att svika mig. Känns inge vidare kul.
För guds skull visa att du är en vuxen människa o inte det barn du en gång var. Tyvärr har du väl inte mognat ett dugg!
Du kommer förlora mig, din förstfödda dotter inom loppet av några dagar.
För vet du vad? Jag orkar inte mer!!!!

Hmm. Ny dag, som snart är slut. tack och lov.
Har mått såå sjukt dåligt idag.
Det var första gången på länge som jag faktiskt fick ta ett piller som fick mig att bli lugn, dåsig o avslappnad och lite gladare. Tur att piller som dessa existerar. Vad skulle jag göra annars?

Jag vaknade i morse. Efter att ha sovit en orolig o jobbig sömn. igen. Gör det hela tiden nu och det tär på mig för då sover jag bort dagarna istället. Fast det kanske är lika bra det eftersom jag ändå inte gör något vettigt.

Idag skulle jag träffat M. Blev inte så tyvärr. Jag la mig istället i soffan o slappade framför Ordjakten..kassaste programmet ever. men ändå fastnar man lätt vid tv:n när det är :)
Sedan tog jag en tur till stan och tränade. behövdes verkligen om jag ska bli slim igen.
O det kommer jag väl antagligen att bli, förr eller senare iaf. Det går åt rätt håll.
Det går mycket bättre med maten nu iaf! :) det känns skönt. Men jag känner ändå att jag måste ha ngt att kontrollera, så vad är inte enklare än..maten!?

Jaja..imon får jag iaf träffa Emma igen :) <3
Vi ska ha picknick antagligen, om inte vädret sviker.
Kärleeek.


Love Josefin

Det är frustrerande att vara pank.
Jag känner nästan att jag mår dåligt över det.
Det lägger sig som en klump i magen.
Orkar inte hålla på o oroa mig för pengar mitt i allt annat.
Men men..
Jag måste lära mig att bli mer sparsam tror jag.

Hur mår jag idag? Idag mår jag sådär. Har lite ångest, eller mest ngn diffus känsla inom mig, meningslöshet. Men jag har börjat lära mig att leva med den.
Försöker ignorera den så gott det går.

Ikväll ska jag till Emma, hon ska faktiskt bjuda mig på middag! :)
Efter det ska vi ut. Ska bli roligt!!! Hoppas jag mår lite bättre senare. orkar inte må såhär.
Annars brukar det iofs bli bättre när man dricker ;)

Imon ska vi till Fjärås. För C fyller 18. Grattis grattis <3

Ge mig kärlek.

Jag orkar faktiskt inte mer.
Varför ska livet vara så svårt?
Jag önskar att det vore enkelt att leva.
Men nej, allt ska vara så komplicerat!

Det känns just nu som att jag förlorar ALLT.
Jag har förlorat en del innan, men nu det sista jag hade kvar, det sista som betydde något verkar bara rinna ur mina händer.
Jag blir i slutändan bara lämnad ensam kvar.
Jag har ingenting längre känns det som.
Jag har D o det betyder sjukt mycket för mig.
Men allt det där andra, som alla andra har.
Vart tog det vägen?

Det känns som att det är nu som sanningen kommer fram..
Ingen vill vara med mig egentligen.
Allt var bara ett spel.
Jag blir dumpad på en sopptipp när alla andra upptäcker att det finns roligare saker i livet.
Roligare än mig.
Vart tog tryggheten och den äkta kärleken vägen?

Jag vill att allt bara ska vara äkta :(

Jag mår dåååligt.
Visst det har blivit bättre, men jag vill att det ska vara ännu bättre!!!!
Jag vill bara sova, sova så jag slipper tänka, sova så jag slipper känna.
Men sova föralltid, nää det vill jag nog faktiskt inte. Döden är inte längre så lockande som innan jag blev inlagd. Jag kan faktiskt tänka mig att leva som det känns just nu iaf. Självklart vill väl alla bara försvinna ibland när allt är svårt. Men det gäller väl att kämpa antar jag, inte ge upp i första taget.

Jag hatar att jag bara skriver så deprimerande saker. Men jag vill bara ge en inblick av hur jag känner och vad jag går igenom.

Usch idag är verkligen en mörk dag. Kan inte natten komma snart så jag får sova?
Men först blir det film...Sliding Doors kommer på tv :)

Okej, nu tror jag minsann att det är dags att offentligagöra denna blogg.
Jag har som sagt strulat till det lite med min förra, så detta är min nya :)
Jag uppskattar kommentarer jättemycket, de värmer i hjärtat.


Idag har jag bara känt skuld skuld skuld.
ALLT som händer, oavsett om det händer en kompis eller ngn annan nära så känns det som att det är mitt fel. Vad jag än gör, hur jag än beslutar så är det alltid någon som inte bli nöjd med mitt beslut! men så kanske det ska vara? Det kanske är det livet handlar om. Man måste ju ha olika åsikter lixom.
Men för mig känns det på ett mer sjukligt sätt. jag vet inte hur jag ska beskriva, men jag känner mig misslyckad, allmänt misslyckad. Det var nog en bra beskrivning tror jag.
Betyder jag verkligen någonting, och för vem i såfall?
Ni ser mig inte för den jag är, ni försöker bara göra mig till någon annan!
Jag vill inte ha det så.
Men återigen så är väl det också mitt fel. Jag vågar inte visa vem jag är, jag vågar inte ens stå för vem jag är.
Men det är ju för att jag knappt hittar mig själv i all den här röran till liv.
Som en labyrint ungefär, jag vet att jag kan vara nära mål men det är en helvetes krånglig väg dit. Det finns många vägar men bara en som leder till mål. Hur ska jag göra för att hitta den?
Snälla, kan någon visa mig vart livet finns. Jag är vilse. I det mörka. Jag klev ner i en djup mörk grop, o kan inte ta mig upp, inte själv iallafall. Räck mig din hand, jag begär inte att du ska dra mig upp. Vi hjälps åt tillsammans, men jag gör det mesta jobbet, eftersom det är jag som är fast i gropen. Just nu känns det som jag är på botten och gropen kan inte bli djupare än vad den är nu. Men där har jag fel, det kan faktiskt hända att marken under spricker upp och jag ramlar ner i Ingenstans. Dit vill jag inte, det är bara i sagorna man hamnar där.


Hjälp.

Var ett litet tag sen jag skrev nu.
Men iaf I´m back on track.

Hur mår jag? Det är en svårt fråga.. allt går så himla mycket upp o ner, men mest ner förstås. Det varierar från dag till dag, timma till timma, minut till minut.
Men över lag är det ändå hyffsat okej just nu. Min tvångstankar tar över mig helt. Jag har skrivit lisa på alla tvångshandlingar och tvångstankar jag har. Det är en hel del och dom besvärar mig väldigt mycket. Självklart har jag lärt mig att delvis leva med dom.
Men hur gör man egentligen för att dom ska försvinna?

Dessutom är jag hypokondriker och tror hela tiden att jag lider av miljarder sjukdomar.
man kanske inte kan kalla mig en tvättäkta hypokondriker men ngt åt det håller är jag iaf.
Det besvärar också väldigt mycket.
Dessa saker är sådana saker som till väldigt stor del tar över mitt liv och så ska det inte vara.
Jag vill bli fri från alla dessa sjuka tankar och kunna flyga fritt med mina vingar, som en fågel.
Men det kommer inte hända än på ett tag.

Usch man får verkligen kämpa hela tiden för att försöka se det ljusa bland allt mörker.
Men det kanske är så livet ska vara?

Söndag. Även kallad Gråa dagen i min värld.
Allt är verkligen grått trist o allmänt meningslöst.
Vädret lever alltid upp till söndagen.
Smhi kan gå o gömma sig ngnstans.

Jag har huvudvärk idag för jag vet inte vilken dag i streck. Alldeles för många dock.
Jag knaprar Ipren men det hjälper knappast.
Jag borde äta mat istället tror jag.

Igår hade jag så mycket ångest så det finns inte.
Var såå nära att skada mig själv, men jag stog emot. Bra.

Idag har jag spelat Nintendo Wii o dett på film. Även ätit Ben & Jerrys muuums! det är godast av allt. Fast smaken jag köpte idag var ingen hit! Men men ;)

Nu ska jag gräva ner mig under täcket o se skräckisar all night long...

Lördag idag.

Varje morgon när jag vaknar finns ångesten där. Som ett mörkt täcke som vilar över mig.
Vet inte hur jag ska göra för att få bort den, måste lära mig att hantera den och leva med den även fast det är svårt.
Det brukar bli bättre framåt dagen, då känslorna lagt sig lite. Men det är så sjukt jobbigt att vakna varje morgon o känna den där enorma klumpen i magen som vilar som en svart klump inom mig.

Regnet faller varje dag, likt mina tårar inombords.
Jag vill kunna skratta direkt från mitt hjärta. Jag vill kunna gråta när jag känner mig ledsen.
Jag vill kunna känna alla de där känslor som ska göra livet värt att leva. Jag vill bara vara normal. Frisk.

Jag vill kunna vakna på morgonen och känna ett hopp i min kropp. Ett hopp om en bra dag att se fram emot. Men istället möts jag av så mycket mörka känslor, mörka känslor som bara vill förstöra min dag.jag vill skrika högt FÖRSVINN FÖRSVINN FÖRSVINN!
Men jag förmår mig inte att göra det. Istället håller jag alla känslor inom mig, tills den dag då allt bara bubblar över. Då bägaren är full och innehållet bara rinner ut.
Jag vill bara vara lycklig.

Nu börjar det.

Hej alla nya som gamla läsare.
Detta är min nya blogg. Min förra fanns på webblogg.se men ngt gick snett. Så nu tänker jag börja skriva här istället.
Jag tänker skriva om mitt liv som psykiskt sjuk.
Ska börja berätta lite om mig själv.

Heter Josefin. Är 22 år gammal och lider av en rad olika diagnoser.
Försöker just nu att kämpa för att bli frisk o få bukt på mina problem.

Jag hoppas att ni som läsare kommer att titta in i mitt liv via denna blogg o på så vis även få en inblick av hur jag dagligen har det.
Kommentera gärna, det skulle göra mig jätteglad :)